Alla mina steg

Learning by doing

Stina — Mon, 04 Jul 2011 18:43:22 +0000

Någongång i februari lät Rallarmarschen som en given utmaning. Lite galet men roligt och helt klart genomförbart.

I lördags gick den av stapeln och visst gick vi. Vi gick i mål också, så där 11 timmar senare och en smärtsam erfarenhet rikare. Tremilen på Lidingö är inte samma sak som 44 kilometers rallarmarsch.

Det är inte så att jag skulle köpa en cykel dagen innan Vätternrundan och sedan cykla 30 mil utan att ha tränat innan. Jag skulle ha tränat i många timmar. Många mil.

Men 44 kilometers vandring på smal, stenig, mossig, rotig stig och myrar och spång och upp och ner. Det klarar man utan desto mera förberedelser. Måste jag ha trott. Eftersom det var så jag genomförde det.

Det är det mest fysiskt krävande jag har gjort. Mest psykiskt påfrestande också. För när höfter och alla andra leder började säga ifrån efter ungefär 28 kilometer. Då var det 16 kilometer kvar. Och att stappla fram över stock och sten i 16 kilometer. Det tar lång tid.

Vi kom till Porjus. Med kanske 1,5 kilometer kvar var jag nära nära att bryta. 1,5kilometer kvar på Lidingöloppet var också jobbigt, men då sprang jag fortfarande om än plågad. I en löptävling finns det alltid en lägre växel, det är möjligt att gå några steg för att lindra slutkörda ben. Men när benen är slutkörda av att GÅ. Då är det inte så mycket krut kvar.

Det var en märklig upplevelse, lite otäck. Det mesta går men att gå långt utan att ha tränat på att just gå, det är att gå lite för långt i tron på sin egen fysiska förmåga.

Jag ska nog inte gå så där långt igen.

Personbästa!

Stina — Sun, 22 May 2011 08:05:30 +0000

Hallå! Det duggar glest med inläggen här men jag tänkte bli bättre. Och bättre verkar jag bli på att springa också. Mitt femte Göteborgsvarv igår. Femte loppet är ju lite av en milstolpe och vad passar då bättre än att dra till med ett personligt rekord?! 8 minuter och 25 sekunder bättre än det tidigare rekordet från 2008.

Nya personbästat lyder 1.57.21. Det känns extra fint eftersom jag för första gången är under 2 timmar.

Jag får återkomma med en mer detaljerad redogörelse av loppet. Nu njuter jag av en dag i gröna Göteborg innan det bär av norrut. Hem till Gällivare med massor av ny inspiration.

Nästa stora mål är Lidingöloppet! En tid att förbättra rejält, även där.

Kul ekorrhjul

Stina — Thu, 24 Mar 2011 18:02:00 +0000

Jag har sprungit 6 kilometer på löpband idag. Kors i taket för det är verkligen inte min stil. Men mina nya, gröna, lätta adizero adios tål inte vinterväglag. Och de är så grymma att de vägde upp tristessen. Sen vet jag inte om det endast berodde på skorna men det var riktigt skönt att trampa på utan att komma någonstans. Kanske för att det är mycket som snurrar på i huvudet. Eller för att det är skönt att som omväxling ha lite grepp under fötterna.

Det har varit långa vintermånader men nu är det bara åtta veckor kvar till Göteborgsvarvet. Förra året var det 26 grader varmt på tävlingsdagen. Då passar det sig med lätta, gröna, grymma löparskor.

Pärlor

Stina — Mon, 21 Mar 2011 19:45:15 +0000

Idag kom våren med posten. Gissa om jag längtar efter barmarken nu. Nåväl, jag ska tjuvstarta på löpbandet imorgon. Då finns det i alla fall en anledning att kliva på det. Pärlorna här väger 189 gram per sko. Skorna jag tränar i nu under vintern väger 333 gram per sko.

Känns som om det blir möjligt att om inte flyga fram så åtminstone passera en ko som står stilla.

I övrigt går det alldeles strålande med träningen. Bröderna var i Gällivare nu i helgen så vi körde träningsläger. 23 kilometer skidor på lördag. 12 kilometer ”löpning” på skoterspår på söndag. Båda dagarna i strålande solsken. I helgen har jag dessutom varit på Gällivare marknad, umgåtts med familjen, fikat hos farmor, varit på marknadspub, umgåtts mera med familjen, varit ute i blåsväder, kollat saik-linköping på teve och samtidigt lyssnat på Lule-Dif på radiosporten. Slitits mellan hopp och förtvivlan innan luleå hade den goda smaken att avgöra! Sen stupade jag i säng och nur är det en ny fantastisk vecka!

Mitt liv som Brink

Stina — Fri, 11 Mar 2011 08:16:34 +0000

Jag ska åka Vasaloppet 2012. För en vecka sedan hade jag säsongspremiär på skidorna. Och vilken aha-upplevelse. Jag hade helt glömt bort hur roligt det är. Så på en vecka har jag åkt strax över 4 mil. Senast igår var jag ute. 12 km och det börjar kännas riktigt bra. Tryck i stakningen är väl att ta i men det kändes inte som att armarna skulle gå av.

Så, Vasaloppet. Jag bestämde mig i söndags, i tv-soffan. Det såg så fint ut på tv. Perfekta förhållanden. Glada skidåkare. Jag vill också. Dessutom är läget perfekt nu med skidspåret alldeles bakom husknuten.

Taggad!

Stina — Sun, 27 Feb 2011 15:01:41 +0000

Äntligen tillbaka i skorna. Igår blev det en mil i riktigt härligt vinterväder. Det kändes bra trots uppehåll på två veckor. Fartlek på andra halvan och jaa, löparglädje. Men träningsvärk i vaderna idag så nog var det läge att komma igång. En fin tid börjar nu.

Snöyra

Stina — Sun, 30 Jan 2011 08:13:49 +0000

Det går att träna på olika sätt. Det är viktigt att komma ihåg.

Snön vräkte ner igår. Jag promenerade ner till stan på förmiddagen. Pulsade i snö. En annan typ av pulsträning, På eftermiddagen blev jag rastlös och gångstigarna var plogade. Jag snörade på skorna och sprang 3,7 kilometer. Udda distans, ovant. Jag springer sällan distanser som är kortare än 7 kilometer. Och är det kortare än 5 känns det inte ens lönt att byta om. Men nu måste jag omvärdera. Jag tror visst att det kan löna sig. Joggade lugnt i två kilometer, drog på den tredje och joggade en stund innan den avslutande backen nästan hemma som jag också drog på i. Hemma genomförde jag några styrkeövningar. Allt detta avklarat på mindre än en timme, dusch inräknat. En härlig effektiv energiboost.

Jag gillar att springa på vintern. Helt övertygad om att det är bra för löparskallen.

204

Stina — Fri, 28 Jan 2011 20:54:18 +0000

Igår tränade jag tufft för första gången på flera månader. Ett 45-minuters pass med snittpuls på 187 och i sista backen toppade jag med 204. Jag mår alltid bra efter en träningsrunda men att ta ut sig så där nästan till max, det ger den där extra kicken.

En kick med konsekvensen att jag inte somnade förrän fyra på morgonen. Då hade jag hunnit processa träning, jobb och livet i några vändor och kommit fram till en hel del bra grejer. Så trots inte mer än tre timmars sömn i natt har jag haft en strålande bra dag.

Dessutom är ljuset tillbaka. Jag gick hem från jobbet redan klockan tre och det var inte mörkt. Skymning men inte mörkt.

Träningen ger livskvalitet.

Läget

Stina — Thu, 20 Jan 2011 17:20:39 +0000

2011 har inte börjat sådär vidare bra. Först förkylning i en vecka. I söndags på väg hem från Luleå blev vi påkörda bakifrån av en långtradare. Det var otäckt men har gått bra för alla, utom för bilen. Lite stel i nacken i veckan och trött. Utöver jobbet har jag inte gjort något alls. Idag känner jag mig som mitt vanliga jag igen.

Mellan förkylningen och olyckan hann jag med två träningspass förra veckan. Ett mitt på ljusa tisdagen. Jag har en timmes friskvård på arbetstid i veckan. Den timmen förvaltas allra bäst genom att slå ihop den med en lunch. Nu går det dessutom mot ljusa vinterdagar. Så träning på dagtid tänker jag fortsätta med. Det andra passet blev en mil direkt efter jobbet på torsdag. Det var inte en lika bra idé. Inte utan att äta något innan. Precis all energi tog slut. Väggen efter åtta kilometer och med knapp styrfart tog jag mig hem. Men det blev en mil och en mil i vinterväglag är bra, trots knapp styrfart.

Jag mår bra.

När två minus blir lite plus

Stina — Tue, 04 Jan 2011 18:56:08 +0000

Nytt år, nya möjligheter. En träningsdagbok som nollas. Det är något visst med det.

Dessvärre är jag sjuk. Ont i kroppen, ont i huvudet, ont i halsen och en gnutta ont i själen. Men stressmomentet i att dag läggs till dag med nollor i träningsdagboken lindras av vädret. Det är närmare trettio minus. Så frågan är om inte en frisk Stina varit till och med mer frustrerad. Jag kan ju inte träna inomhus. Jag är inte den typen bara.

Så jag får vänta och se vad som ger med sig först, förkylningen eller kylan.